Carne Vale
(klicka på bilden för att förstora)
Sen jag nämnde javanoshörningen häromdan har jag gått och tänkt på den
venetianske 1700-talsmålaren Pietro Longhi och hans märkliga bild av den
indiska noshörningen Clara som besökte Venedig på sin långa "turné"
genom Europa. Hon var bara en kalv när hon fångades in och började skickas runt
som en kuriositet och var kring tjugo år när hon dog i London, så hon fick
aldrig någon varaktig stad. (Den indiska och den javanesiska noshörningen är
mycket nära släkt.)
Det är verkligen en sorglig bild av ett
djur på fel plats, i djup förnedring. Clara står där i nån sorts liten manege
med lite halm på golvet och blir begapad av rökande, halvengagerade
överklassvenetianare varav hälften är maskerade. Till och med hennes spillning
är med på bilden. Longhi står lite för sig själv bland venetianska konstnärer.
Oftast tänker man väl på skimrande ljus över kanaler och palats såsom Canale
(mer känd under benämningen Canaletto)
skildrade staden. Men på hans och andra vedutamålares bilder finns inte
så mycket människor och finns de är de återgivna på mycket långt avstånd.
Men Longhi är framför allt en sedeskildrare
som stiger in i de välbärgades salonger, krogar, teatrar och skildrar deras
lättjefulla liv. Han jämförs ofta med Hogarth, men för mig känns det lite fel.
Hogarths humor, ilska och ironi kan jag inte se hos Longhi, istället uppfattar
jag en märklig kyla och distans. Kanske beror det på att omkring hälften av
människorna han visar är maskerade? Idag förknippar vi väl maskerade Venedigbor
med karnevalen som börjar den 2 februari och håller på till fettisdagen. Men
seden att bära mask finns första gången omnämnd i ett dokument från 1200-talet.
Då och under flera hundra år framåt kunde man vara maskerad under en stor del
av året. Hur detta bruk från början har uppstått är inte helt klarlagt. Men så
småningom såg sig myndigheterna och kyrkan tvungna att begränsa det genom
lagstiftning för att stävja vad man såg som en allmän sedeslöshet.
Jag kan mycket väl tänka mig att det är
lättare att bära sig ansvarslöst åt på många olika vis om man kan gömma sin
identitet bakom en mask. En parallell kan kanske vara internet idag? Här kan
man lätt kränka och förtala människor utan att de får veta vem som ligger
bakom. Hursomhelst, det vi idag kallar s/exturism är ingen ny företeelse. Det
florerade i Europa under 16- och 1700-talen och det var framför allt till
Venedig som välbeställda män begav sig. En aspekt på bärandet av masker när man
var ute på "äventyr" är att män och kvinnor vars ansikten förstörts
av syfilis kunde dölja detta bakom masken.
Jag kunde komma in på ett sidospår här. Det
föddes helt naturligt ett enormt antal utomäktenskapliga och oönskade barn i
Venedig på den här tiden, och de måste på något sätt tas om hand. Så växte
stadens många hittebarnshus, ospedali,
upp. Och det var vid ett av dessa som Antonio Vivaldi undervisade i musik och
för sina elever (endast flickor) skrev mycket av den underbara musik som vi
idag kan njuta av på flygplatser och i varuhus. Jag var ironisk nu. Men detta
är en annan historia som de gamla grekerna brukade säga.